Rust Never Sleeps

När vi började renovera våra fönster läste vi allt vi kunde komma över i form av böcker, hemsidor och tidskrifter för att få en bra bild över tillvägagångssättet. Något som vi snart upptäckte var att problemet med rost på beslag är större än vad som omnämns i litteraturen. Vi blev minst sagt besvikna när vi märkte att alla beslag på de första fönstren fick ytrost efter endast ett år, trots att vi använt "beprövad gammal teknik". Vi har även varit i kontakt med experter för att få vägledning och blev då rekommenderade att använda järnmönja som grund och därefter måla med linoljefärg som vanligt. Eller att det till och med skulle räcka att endast måla gångjärnen med en bra riktigt fet linoljefärg som Göran Gudmunsson från Gysinge Byggnadsvård svarade. Andra experter inom området har bekräftat problemet med rostande beslag. Deras lösning har varit att förzinka beslagen. Förmodligen en metod som är lika överlägsen som den är dyr. Det ger ytterligare motiv till att testa rostskyddsmetoder som baseras på skiftande typer av färgskydd.

Bild 1. Så här mycket rosttillväxt har det blivit på ungefär ett år. 

För att få lite perspektiv på problemet med rost så har vi gjort ett litet experiment. Vi kommer nedan beskriva hur vi testar ett antal olika alternativ för rostbehandling med både gamla traditionella metoder och en kombination av ny rostskyddsfärg och linoljefärg. Vi antar att Gudmundsson med bra, fet linoljefärg avser även sina egna Gysingeprodukter, därför har detta fabrikat inkluderats i experimentet.  Dessa färger har vi använt: 

Bild 2. Färger som ingår i experiment. 

Steg 1

Vi tog ett gammalt järnstycke som vi låtit rosta sparsamt under två års tid under tak för att få en jämn yta av rost. Detta skall representera ett beslag som har börjat rosta. Vi har sedan slipat halva stycket helt blankt på fram och baksida med en vinkelslip så att det inte finns någon rost kvar alls, något som motsvarar ett nytt, obehandlat beslag. Den yttersta delen av den blanka sidan har vi dessutom doppat i 24% ättika och sen sköljt noggrant i vatten. Detta för att vi brukar ta bort rost på gamla beslag med ättika och vill undersöka om det kan påverka tiden för rostbildning.

Bild 3: Järnstycket har en rostig del, en blanskslipat och en sista del som är blankslipad men sen doppad i ättika och därefter sköljd i vatten. 

Steg 2

I nästa steg har vi använt tre olika metoder för rostskydd på respektive del med skilda ytskikt enligt bild 5 nedan. De tre olika metoderna är:

1. En strykning Isotrol Grund och två strykningar Isoguard Pansar från Isotrol (den moderna metoden)
2. Två strykningar med Järnmönja enligt fabrikantens instruktioner (den traditionella metoden)
3. Ingen rostskyddsfärg alls enligt byggnadsvårdsexpertis från Gysinge

Bild 4: Målning med Isotrol Grund direkt på rostig yta. 

Bild 5. Järnbiten har behandlats med olika typer av rostskyddsfärg på de olika ytskikten. Här har inte Isoguard Pansar målats än. Den är precis som järnmönjan som syns på bilden ovan, röd i kulören. 

Nu har vi 7 st olika zoner med skilda förutsättningar att motstå rost.

Steg 3

Det sista vi gjort är att måla de 7 olika zonerna med tre lager linoljefärg enligt de olika fabrikanternas instruktioner. Först en grund av Zinkvitt, rå linolja och terpentin och sen två strykningar outspädd linoljefärg med slutkulör. 

Bild 6. Hela järnbiten har målats med Zinkvitt vilket är en vanlig grundstrykning när man målar med linoljefärg. 

Efter grundstrykning har vi använt 4 st olika färger enligt nedan per zon (och får då ett experiment med 28 st olika kombinationer): 

1. Guldockra från Ottossons
2. Guldockra från Gysinge 
3. Grågrön från Ottossons
4. Gröngrå från Gysinge

Orsaken till att vi använder 4 st olika färger är att vi vill undersöka om pigment och fabrikat kan ha en påverkan. Både guldockra och grågrönt/gröngrå är kulörer vi använder i vår renovering.

Tejpbitarna som vi har satt dit mellan de olika rostskyddsfärgerna är till för att förtydliga vart gränserna går mellan de olika zonerna. Om rost till exempel skulle uppstå mellan två zoner vet man inte från vilken   rostskyddsmetod som brustit.  Dessa gränser skall målas svarta med Isoguard Pansar senare. 

Bild 7. Första strykningen med Guldockra från Ottossons.

Bild 8. Första strykningen med Gröngrå från Gysinge. 

Bild 9. Sidan med två nyanser av grått är klar. 

Bild 10. Den färdigmålade testbiten. De olika zonerna har skiljts åt med Isotrol Grund. 

Totalt sett har vi 28 kombinationer av färger. I listan nedan ser ni alla kombinationer för den grå/gröna sidan. Den enda skillnaden på den guldockrafärgade sidan är att vi har använt Guldockra från Ottossons respektive Gysinge på de två slutstrykningarna. Mellan varje zon har vi målat ett lager med Isotrol Grund för att få klara gränser mellan de olika färgkombinationerna. 

1. Rostig, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
2. Rostig, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
3. Rostig, Järnmönja, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
4. Rostig, Järnmönja, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
5. Rostig, Inget rostskydd, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
6. Rostig, Inget rostskydd, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
7. Blankslipad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
8. Blankslipad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
9. Blankslipad, Järnmönja, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
10. Blankslipad, Järnmönja, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
11. Blankslipad, Inget rostskydd, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
12. Blankslipad, Inget rostskydd, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
13. Blankslipad, doppad i ättika och tvättad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2 
14. Blankslipad doppad i ättika och tvättad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2

Steg 4.

Det som nu återstår är att vänta. Den målade järnbiten sätts nu upp i vår trädgård så att båda sidorna blir exponerade för sol och regn. Vi kommer att inspektera regelbundet och så fort det uppkommer någon rost så dokumenterar vi hur mycket, efter hur lång tid och på vilken färgkombination här på vår blogg.

Bild 11. Nu hänger provbiten bakom våran bod. Den hängdes ut den 21 december 2013.

Vilken av zon 1-7 rostar först?

Skriv gärna en kommentar om vilken färg-/underlagskombination som ni tror rostar först och efter hur lång tid eller era egna erfarenheter av hur man bäst rostskyddsbehandlar beslag. 

När vi började renovera våra fönster läste vi allt vi kunde komma över i form av böcker, hemsidor och tidskrifter för att få en bra bild över tillvägagångssättet. Något som vi snart upptäckte var att problemet med rost på beslag är större än vad som omnämns i litteraturen. Vi blev minst sagt besvikna när vi märkte att alla beslag på de första fönstren fick ytrost efter endast ett år, trots att vi använt "beprövad gammal teknik". Vi har även varit i kontakt med experter för att få vägledning och blev då rekommenderade att använda järnmönja som grund och därefter måla med linoljefärg som vanligt. Eller att det till och med skulle räcka att endast måla gångjärnen med en bra riktigt fet linoljefärg som Göran Gudmunsson från Gysinge Byggnadsvård svarade. Andra experter inom området har bekräftat problemet med rostande beslag. Deras lösning har varit att förzinka beslagen. Förmodligen en metod som är lika överlägsen som den är dyr. Det ger ytterligare motiv till att testa rostskyddsmetoder som baseras på skiftande typer av färgskydd.

Bild 1. Så här mycket rosttillväxt har det blivit på ungefär ett år. 

För att få lite perspektiv på problemet med rost så har vi gjort ett litet experiment. Vi kommer nedan beskriva hur vi testar ett antal olika alternativ för rostbehandling med både gamla traditionella metoder och en kombination av ny rostskyddsfärg och linoljefärg. Vi antar att Gudmundsson med bra, fet linoljefärg avser även sina egna Gysingeprodukter, därför har detta fabrikat inkluderats i experimentet.  Dessa färger har vi använt: 

Bild 2. Färger som ingår i experiment. 

Steg 1

Vi tog ett gammalt järnstycke som vi låtit rosta sparsamt under två års tid under tak för att få en jämn yta av rost. Detta skall representera ett beslag som har börjat rosta. Vi har sedan slipat halva stycket helt blankt på fram och baksida med en vinkelslip så att det inte finns någon rost kvar alls, något som motsvarar ett nytt, obehandlat beslag. Den yttersta delen av den blanka sidan har vi dessutom doppat i 24% ättika och sen sköljt noggrant i vatten. Detta för att vi brukar ta bort rost på gamla beslag med ättika och vill undersöka om det kan påverka tiden för rostbildning.

Bild 3: Järnstycket har en rostig del, en blanskslipat och en sista del som är blankslipad men sen doppad i ättika och därefter sköljd i vatten. 

Steg 2

I nästa steg har vi använt tre olika metoder för rostskydd på respektive del med skilda ytskikt enligt bild 5 nedan. De tre olika metoderna är:

1. En strykning Isotrol Grund och två strykningar Isoguard Pansar från Isotrol (den moderna metoden)
2. Två strykningar med Järnmönja enligt fabrikantens instruktioner (den traditionella metoden)
3. Ingen rostskyddsfärg alls enligt byggnadsvårdsexpertis från Gysinge

Bild 4: Målning med Isotrol Grund direkt på rostig yta. 

Bild 5. Järnbiten har behandlats med olika typer av rostskyddsfärg på de olika ytskikten. Här har inte Isoguard Pansar målats än. Den är precis som järnmönjan som syns på bilden ovan, röd i kulören. 

Nu har vi 7 st olika zoner med skilda förutsättningar att motstå rost.

Steg 3

Det sista vi gjort är att måla de 7 olika zonerna med tre lager linoljefärg enligt de olika fabrikanternas instruktioner. Först en grund av Zinkvitt, rå linolja och terpentin och sen två strykningar outspädd linoljefärg med slutkulör. 

Bild 6. Hela järnbiten har målats med Zinkvitt vilket är en vanlig grundstrykning när man målar med linoljefärg. 

Efter grundstrykning har vi använt 4 st olika färger enligt nedan per zon (och får då ett experiment med 28 st olika kombinationer): 

1. Guldockra från Ottossons
2. Guldockra från Gysinge 
3. Grågrön från Ottossons
4. Gröngrå från Gysinge

Orsaken till att vi använder 4 st olika färger är att vi vill undersöka om pigment och fabrikat kan ha en påverkan. Både guldockra och grågrönt/gröngrå är kulörer vi använder i vår renovering.

Tejpbitarna som vi har satt dit mellan de olika rostskyddsfärgerna är till för att förtydliga vart gränserna går mellan de olika zonerna. Om rost till exempel skulle uppstå mellan två zoner vet man inte från vilken   rostskyddsmetod som brustit.  Dessa gränser skall målas svarta med Isoguard Pansar senare. 

Bild 7. Första strykningen med Guldockra från Ottossons.

Bild 8. Första strykningen med Gröngrå från Gysinge. 

Bild 9. Sidan med två nyanser av grått är klar. 

Bild 10. Den färdigmålade testbiten. De olika zonerna har skiljts åt med Isotrol Grund. 

Totalt sett har vi 28 kombinationer av färger. I listan nedan ser ni alla kombinationer för den grå/gröna sidan. Den enda skillnaden på den guldockrafärgade sidan är att vi har använt Guldockra från Ottossons respektive Gysinge på de två slutstrykningarna. Mellan varje zon har vi målat ett lager med Isotrol Grund för att få klara gränser mellan de olika färgkombinationerna. 

1. Rostig, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
2. Rostig, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
3. Rostig, Järnmönja, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
4. Rostig, Järnmönja, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
5. Rostig, Inget rostskydd, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
6. Rostig, Inget rostskydd, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
7. Blankslipad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
8. Blankslipad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
9. Blankslipad, Järnmönja, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
10. Blankslipad, Järnmönja, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
11. Blankslipad, Inget rostskydd, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2
12. Blankslipad, Inget rostskydd, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2
13. Blankslipad, doppad i ättika och tvättad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Grågrön från Ottossons x2 
14. Blankslipad doppad i ättika och tvättad, Isotrol Grund, Isoguard Pansar x2, Zinkvitt, Gröngrå från Gysinge x2

Steg 4.

Det som nu återstår är att vänta. Den målade järnbiten sätts nu upp i vår trädgård så att båda sidorna blir exponerade för sol och regn. Vi kommer att inspektera regelbundet och så fort det uppkommer någon rost så dokumenterar vi hur mycket, efter hur lång tid och på vilken färgkombination här på vår blogg.

Bild 11. Nu hänger provbiten bakom våran bod. Den hängdes ut den 21 december 2013.

Vilken av zon 1-7 rostar först?

Skriv gärna en kommentar om vilken färg-/underlagskombination som ni tror rostar först och efter hur lång tid eller era egna erfarenheter av hur man bäst rostskyddsbehandlar beslag. 

==========================

Resultat efter 6 år och 6 månader

Nu har den målade järnbiten med olika behandlingar legat ute sen december 2013. Det har med andra ord gått 6 år och 6 månader sen testet började.  I bild 12 nedan visas resultatet tillsammans med hur järnbiten behandlades i de olika fälten. 

Bild 12. Resultat efter 6 år utomhus

Analys

Rostigt vs blankslipat

Om vi börjar med rostig, blankslipad respektive doppad i ättika så är det tydligt att rostar betydligt mer på det blanka än det rostiga. Om man jämför fält 5&6 med 11&12 så har 11&12 rostat betydlig mer. Faktum är att 5&6 nästan har klarat sig lika bra som de övriga som har rostskyddsbehandlats. På bilderna nedan med förstorningar kan man se att det har böjrat bildas ytrost på 5&6. Det som däremot är intressant är att Gysinges färg verkar ha skyddad mot rost bättre än Ottossons. På de rostade fälten 5&6 är skillnaden inte så stor men på de blankslipade så är 11 betydligt mer rostigt än 12. De ända som skiljaer dem åt är fabrikat. 

Ättika

Det verkar inte som att det spelar någon roll att man doppar i ättika när man tar bort gamal rost (vilket borde sitta kvar). Om man jämnför 7&8 med 13&14 så är det i princip ingen skillnad. Allt är behandlat på samma sätt förutom att 13&14 är doppade i ättika. 

Järnmönja vs Isotrol

Om man jämför 1&2 med 3&4 så kan man se att 1&2 som har Isotrol har något färre begynnande ytrostfläckar. De stora rostangreppen i hörnen på 1 skall bortses ifrån för järnbiten har fått fysiska slag i denna del. När vi först gängde upp järnbiten i en tråd så gjorde vinden att kanten blåste i väggen. När vi upptäckte efter någon vecka det så byggde vi en träställning där den har stått sen dess. Om vi jämför 3&4 så ser vi här att Ottossons i fält 3 har något färre begynnande rostfläckar än Gysinges. Så när närm man behandlar med järnmönja innan verkar Ottossons bättre. 

Om vi gör samma jämförelse på de fält som var blankslipade (7&8 vs 9&10) så ser vi ingen märkbar skillnad mellan järnmöja och Isotrol. Åter igen så skall man bortse från vissa av rostfläckarna på grund av fysisk skada. Dessa områden är markaerade i de förstorade bilderna nedan. Det går inte att se någon skillnad mellan fabrikat heller. 

Slutsats

Den största skillnaden i rosttillväxt finner vi mellan rostigt och blankslipat fält. Man skall med andra ord låta så mycker rost som möjligt sitta kvar och inte bemöda sig med att ta bort. Isotrol verkar i vissa fall vara stråt bättre än järmnöjna men väldigt små marginaler. Om man har blankslipat material utan rostskydd så är Gysinge bättre på att skydda mot rost än Ottossons. Vad det kan bero på vore intressant att veta. I övriga fält verkar Ottossons vara något bättre. 

Vi kommer låta järnbiten ligga ute ännu längre tid och återkommer med fler resultat. 

Förstorade bilder på respektive fält

Nedan följer förstorade bilder på respektive fält så att ni själva kan analysera och dra slutsatser. De rödmarkerade omådena skall ni bortse ifrån då järnbiten fick fysiska skador på dessa ställen efter att den hade hängts upp. Vinden gjorde så den blåste in i väggen första veckan. Järnbiten har efter det legat fast monterad i en träställning upphängd på två rundstavar genom hålen. Vi dokumenterade de uppkomna skadorna och har nu markerat de i rött. Vi har vänt på järnbiten då och då så att båda sidor skall exponeras för sol och vind lika mycket.